Ibland känns allt för bra för att vara sant och då kan jag känna att jag faktiskt är värd allt det där braiga. 
Mitt i allt det braiga  är det lätt att ta saker för givet. Ta varandra för givet och man glömmer de små viktiga sakerna. Saker som är viktiga för mig, men inte betyder något för någon annan.Vi värderar alla våra liv och formar dem efter det vi gått igenom i livet, efter vad vi lärt oss. Vissa saker lägger jag inte ens tid på och även om jag lagt energi på skitsaker tidigare så har jag allt blivit bättre på att solla bort det oviktiga. Jag är trött på människor som  utnyttjar och tar utan att ge något tillbaka. Och jagär trött på att jag är för snäll!!

Min lilla pojke är numera ganska stor. Han går och springer runt i en rasande fart. Han pratar oavbrutet utan att jag ens förstår. Den tidigare försiktiga pojken tuffar till sig dag för dag. Han försöker vara och göra som de stora barnen på dagis. Han är det finaste jag vet! Min underbara lilla buspojke!