onsdag 19 maj 2010

När någon hör Paradis så tror de att jag skämtar, men det finns faktiskt en by som heter så. I den lilla byn finns ett litet litet hus. Där sitter jag nu på verandan i mörkret med ett glas vin och ett tänt ljus. Njuter av tystnaden och bara få vara för mig själv en stund. Det är härligt att glömma den elaka klon, jag glömmer den bara här. Det är som en känsla av frihet. Det är här jag vill vara för det är här jag mår bäst. Och inte bara jag utan även min lilla kille. Här finns hans älskade gungställning, och det säger inte lite.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar