I lördags var det gemensam städdag i vår lilla koloniförening. Det var väldigt mycket folk om man jämför med hur många som brukar komma. En av de små tanterna satt och höll lite koll på Fredric när han sov i vagnen, så att jag kunde köra lite skottkärror med sten:) Härligt att kunna komma några meter från barnvagnen ibland. På eftermiddagen åkte vi till Eksjö och hälsade på. det blev en riktig tjejkväll med vin och skitsnack och en dålig film därtill. Alltid lika härligt att bara kunna vara och fnittra en stund. När klockan nästan var 2 så ramlade mannen i huset in genom dörren, det blev en lååång natt med skratt.

Kvällen har vi spenderat hos Svärmor och svärfar. Det började med ett besök på kyrkogården eftersom Några vänner med sina barn och en del släktingar var förbi på besök och ville sätta några blommor hos Martin. Vi satt sedan ute och grillade i den härliga värmen. Tror att det märktes ganska väl att jag inte alls tyckte det var så trevligt utan mest jobbigt. Satt helt tyst i änden på bordet och kände mig allmänt otrevlig. Fredric märkte allt av mitt humör och var lite gnällig så vi gick hem tidigt. Det var en fruktansvärd känsla som bara högg i hjärtat. det var alltid så självklart att Martin var med vid såna här tillfällen. Satt mittemot mig och bara log. Nu var det bara tomt och svart , en ödslig tomhet och ett stort hål i mitt hjärta. Jag hade så svårt att hålla tillbaka tårarna, men lyckades faktiskt fram till att vi gick därifrån. Då sprutade tårarna och vägrade ta slut- Det måste ha sett rätt knäppt ut när jag gick där med barnvagnen genom stan och tårarna rann. Skickade ett sms till svärfar och bad om ursäkt , men att jag inte klarade av att vara kvar för det gjorde så ont. Han hade redan förstått det ... Vissa människor kan läsa mig utan och innan och ur man än försöker ibland så är det omöjligt att dölja sina känslor.

Stanna inte upp och känn efter, det är nog mitt motto. Min lillebror var här i går och bara sa hej en snabbis. Han undrade om jag inte snart funderade på att vara hemma lite för omväxlings skull. Inte har jag funderat på att jag flänger så mycket, att det hela tiden händer något för det känns ju mest att jag inte hinner med det jag vill göra. Kanske borde stanna upp h fundera på varför jag är så trött, så vansinnigt trött....