Solen börjar titta fram bakom molnen. Det börjar bli vår. Vårkänslorna sprutar ur öronen på mig. Solen bränner i mitt ansikte. Är det livet som börjar återvända? Är inte det lite väl tidigt kan man tycka eller vad är det som händer? Vi har tillbringat de senaste dagarna i vår lilla stuga. SÅ härligt med egen trädgård och öppen spis. Kanske inte så troligt att man eldar jättemycket just nu, men efter vintern så behövs det en genomeldning för att värma upp den lilla skruttstugan:). Min moster har efter 15 dagar hos mig nu åkt tillbaka till Prag och sin familj. Det känns så tomt igen, men vänjer sig snabbt vid att ha någon hos sig. Bortskämd har jag blivit och Fredric oxå. Det är nästan så jag tror han lärt sig lite Tjeckiska. Pratar jag svenska med honom så känns det som han tittar konstigt på mig. Denna lilla underbara skitungen. Idag har vi varit ute i solen sen kl halv elva i förmiddags och fram till kl fem. Helt underbart. Fredric har ju inte direkt solat, men sovit i vagnen. Solen är fantastisk och hjälper till att värma ett trasigt hjärta. Det kommer att ta tid, men med hjälp av envishet och många solstrålar så skall vi nog fixa detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar